På plats

Merhaba!
När vi flög in över Istanbul tänkte jag att jag skulle räkna alla moskéer jag såg, några sekunder senare hade jag ändrat mig... de finns ju överallt - och alla är sådär vackra som man tänker sig att de ska vara. Men under våra fyra dagar här har vi ännu inte sett några av turistgrejerna -blå moskén, Aya Sofia, basarerna.. Vi har inte haft tid! Allt har istället handlat om att lära känna portugiserna Ricardo och Albano som vi har turen att bo med (de är riktigt snälla precis som alla turkar som vi träffat här -varmare människor får man leta efter!), forsera den galna trafiken, titta på lägenheter (vi är uppe i åtta styckna nu), reda ut vilka kurser vi ska läsa osv. Och, det är såklart också anledningen till att bloggen inte är så uppdaterad..

Jag besökte mitt universitet igår. Min lätt förvirrade koordinator försökte reda ut vilka kurser jag kunde läsa.. och i början blev jag lite rädd-det kändes som att hon inte visste någonting! Men, hon hade en grym assistent och han kirrade allt åt mig. Så förmodligen behöver jag inte oroa mig. Universitetet är jättefint, mina kurser går in under arkitektfakultetet vilket betyder att stället inrymmer massor av kreativa stundenter och deras verk. Huset är gammalt och väldigt stort, fem meter till taket på varje våning, golv och väggar i sten, pelare à la Grekland och en öppen trädgård i mitten av byggnaden!

Istanbul är en fantastisk vacker stad, vi satt vid Bosporen igår och åt middag -det var lite magiskt! Något som förvånat mig är hur kulligt det är, det hade jag inte förväntat mig - men faktiskt: det är kulligare än höga kusten och överallt är det hus och bilar som står parkerade... och med det förstår man vikten av bra bromsar eftersom det är ganska brant.

Men, det var allt för nu. Och snart kommer det bilder!

Må så gott vänner!
/Kathrin

Snart är det dags..!

Oh, snart börjar äventyret...! Små fjärilar har börjat röra på sig i min mage och mitt medvetande inser att imorgon äter jag middag i Istanbul, somnar i Istanbul och vaknar där nästa dag.. Jag har precis pratat med Lena och hon känner sig ungefär som jag.

Igår träffade jag en tjej som precis kommit tillbaka till Sverige från Turkiet. Hon läste samma sak där som jag ska plugga och berättade med stor generositet om allt som jag möjligtvis skulle behöva veta. Det tog cirka tre timmar att berätta allt stort och smått. Bättre pepp än så skulle jag inte kunna få; färgglada historier, hjälp på vägen och svar på alla mina frågor.

Väskan står packad, jag har glutenfritt så att jag klarar mig ett tag, visum, lexikon och framförallt min vän Lena. Förkylningen som tilltagit under veckan håller på att lägga sig, febern som värmde mig igår har jag nu sovit bort.

Hoppas att ni får en fin vår alla ni här hemma. Kom ihåg att höra av er till oss om vad ni hittar på!

Kramar
/Kathrin